Poesi
När du efter femti, sexti år
fram till byrålådan går och
tittar i ditt gamla poesi kan
du finna även mitt namn däri.


Hit till jorden kom en gång
liten krake, tre tum lång.
Skrek hon gjorde bu,bu bu.
Vem det var? Jo det var du.
Jag önskar dig all lycka,
jag önskar dig en vän.
Jag önskar dig en krona,
om jag får binda den.

En krona utav myrten
med rosor runt omkring
och på ditt lilla finger
en blank förlovningsring.

När du plockar blommor,
plocka även en åt mig!
När du räknar dina vänner,
räkna även mig!




Ja skulle plocka blommor
och binda dig en krans,
men marken den var frusen
och inga blommor fanns.

Förälska dig ofta,
fölova dig ibland,
men gift dig för sjutton
så sällan du kan!
Gå aldrig och bli kär,
det är bara till besvär.
Först får man krama
så armarna blir lama,
sen får man gråta
så kinderna blir våta.

Du kan ej plocka rosor
Där inga rosor gror,
men ofta gror det rosor
där ingen skulle tro.
Ingemo lilla rosenknopp
mors glädje, fars hopp.
Bliv så snäll som du nu är,
då dig alla hålla kär.
Glädjen är en fågel,
minnet är en ros.
Rosen ska du gömma,
fågeln flyr sin kos.

Ingemo är en rosenknopp,
snart hon blir en blomma.
Efter många, många år
blir hon en liten gumma.
Mörkblå ögon ska han ha,
kastanjebruna lockar.
Små mustascher, tralala,
det är just det som lockar!

Älska och att älskad bli,
det är livets poesi.
Men att älska och försaka,
det är livets pannekaka.
Må du i ditt eget bo
alltid hava egen ko,
gryta, kittel och kastrull,
kaffepannan alltid full.
Må din gubbe till på köpet
alltid vara snäll i köket
mot sin gumma rara,
sådan hon alltid bör vara.


Förgät mig ej är en vacker blomma.
Förgät mig ej är ett vackert ord.
Förgät mig ej när jag ber dig komma.
Förgät mig ej uppå denna jord.


Nog vet jag vad jag ville vara,
liten blå förgät-ej-mig.
Fast stum jag skulle dock förklara
Hur innerligt jag älskar dig.


Tack att du mitt namn
vill gömma
och bland vänner räkna mig.
Aldrig, aldrig skall jag glömma
att jag har en vän i dig.
Den som denna boken stjäl,
honom går det aldrig väl.
Han har syndat emot Gud
och emot hans sjunde bud.
Ursäkta min lilla,
jag skriver så illa!
Min penna är sprucken,
jag själv lite drucken.
Jag sitter på balkongen
i bara kalsongen.

Vill du veta mitt namn,
så res till Köpenhamn.
Där hänger det på sné
på hus nummer tre.


Blomsterströdd må bli din stig,
glädje aldrig fattas dig.
Kärlek ren må bli din lön,
detta är min varma bön.

Bliv en liten stråle
på vår mörka jord!
Hälsa dem du möter
med ett vänligt ord.

Med ett litet vänligt ord
du sprider glädje på vår jord.
Tala vänligt! Solens stråle
smälter klippans snö och is.
Tala vänligt! Ord av kärlek
smälta hjärtan till Guds pris.

Tala vänligt! För den trötte
likt en hälsodryck det är.
Tala vänligt! Nästans börda
du till hälften därmed bär.

Jag önskar dig lycka,
skor som ej trycka,
inga bekymmer
och ljus när det skymmer.

Följd av lycka fri från smärta
vandra glad på livets stig,
och uti ditt goda hjärta
göm ett litet rum åt mig.

Medan livet blommar än
var minut värdera.
Dina flydda ungdomsdar igen
får du aldrig mera.
Åren gå och vi blir stora
vi som gick i samma skola.
En tavla är livet
med ljus och med dager,
där sorger ger skugga
och glädje ger glans.
Tro ej att det ena det andra förtager!
Vad vore väl ljuset om skugga ej fanns?
Rosor äro röda
violer äro blå.
Smultron äro söta
och du likaså.
Låt mig rulla i ditt hjärta
som en liten, liten ärta.
Låt mig hänga på en trå
í din lilla hjärtevrå.
Jag önskar dig lycka,
jag önskar dig fröjd.
Jag önskar dig glädje
i himmelens höjd.
En karl som är vacker,
en gård som är stor,
en grönskande hage
med trettio kor.
Tag ingen gubbe med sura miner,
som knappt tål att solen skiner,
Som fästman är han snäll och rar,
som gubbe blir han en elak karl.

Lär dig livets största gåta,
älska, glömma och förlåta.


Minns du en ängel vit och god,
som fordom vid din vagga stod?
Han följer än i dag din stig,
han värnar och beskyddar dig.
Hitåt grabbar kom köp lotter!
Högsta vinsten är Johanssons dotter.
Läs att och
upp får du jag
och du är är
ner se min din
Plocka livets rosor,
men med varsam hand!
Vet att även törnen
gömmas däribland.
Segla mellan livets skär
varsamt och försiktigt.
Varje klippa farlig är
varje vindkast viktigt.
Förr man gömde
vänners minne
i ett ädelt troget sinne.
Nu, när allting är på tok,
samlar man dem i en bok.
Sist i boken vill jag stå.
Främst bland vännerna ändå.